söndag 19 april 2015

Livet har inga gränser förutom att dö för det

Igår dog 700 människor på flykt, människor som inte ville dö, människor som vågade offra allt för att få leva.

Men det som sen får mig att vilja kräkas är alla rubriker om hur vi ska skärpa våra gränser, om hur vårt samhälle mår dåligt över de kulturer vi tar in.

De tankar som komikern Louis CK uttrycker ”jag är stolt över mig själv att jag tänkt tanken på att överge mig plats för någon mindre privilegierad, men jag överger aldrig min plats”. Ja HAN är ironisk, men det finns så jävla mycket sanning i hans reflektion och den får mig att inse att många har den inställningen utan ironi.

När jag var liten hade jag inga gränser, jag gick som 3 åring in naken till min granne och frågade efter en kaka. Jorden bygger inte på gränser, de är inte naturliga. Så tänk som våra barn, inga gränser. För de ser ingen skillnad på någon som; är mindre privilegierad, har en annan hudfärg, är från en annan kultur eller har en funktionsnedsättning.

Jag tänker inte leva i en värld som vill skapa motsättningar. Min luft är allas luft, mitt land är jorden och jorden är allas hem.


//Kristoffer