lördag 28 december 2013

Julen ett helvete att glädjas åt

Jag har bävat för denna högtid ett tag nu, för julhelgen skulle bli den sämsta som jag upplevt. Då jag nu för första gången sen mina flickor föddes, skulle vara ifrån dem. Långsamt går tiden alltid framåt och driver på det som tillslut måste hända, livets alla sidor ger mig alltid en känsla av upprymdhet men inte detta. Saker som vandrar igenom mitt huvud när dagarna försvinner och julen närmade sig, om hur jag inte har råd till julklappar, en närstående vars situation förvärras och slutligen att jag inte får besked om fortsatta jobb.

Det är dagen innan julafton, min yngsta ropar från sin säng och genom ett trollslag har jag ett leende på läpparna. Hon ger mig en energifylld dag med 10 000 infall till olika lekar, när det ringer på dörren och jag ska lämna henne gör jag allt för att inte börja gråta. Det är 15 kg ren kärlek som lyser ur hennes blå ögon, mitt hjärta slår bara för henne när jag har henne i mina armar.

För att inte sitta själv på aftonen så hade min mamma har lovat att jag ska få vara hos henne över jul. Jag packar väskan och styr min värld mot Hudiksvall.

På eftermiddagen den 24e kollade jag och mamma på filmen Livet är underbart från 1946. Den handlar om en man med stora drömmar om att resa och att bli något, livet vill annorlunda och han väljer att leva kvar i staden han växte upp i. En kväll ångrar han sig över de val som gjorde att han stannade och ska hoppa ifrån en bro, en ängel räddar honom och visar honom hur staden skulle vara utan honom och hans uppoffringar.

Att leta efter det som ska uppfylla oss som människor är något vi ständigt gör utan att tänka på det, istället för att se lyckan och värdet i de val vi redan gjort. Som min mamma som såg till att fylla mina dagar med glädje, lycka och inte minst en inre frid. Som min bror och familj vars hem som jag invaderade och körde på med mitt oändliga prat om allt och inget. Men även mina goda vänner som bjöd med mig på "en öl", ni fyllde timmar av skratt och nya minnen för livet!

Jag står idag lite kluven med en jul som skulle va den sämsta, men som visade sig tack vare andras givande av sig själva bli en av de bästa! Dagar fyllda med bra film, prat om livets olika skeenden, fina vänner och en älskad familj. Ur askan föds Fenix.

/Kristoffer

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar